En ny blogg och första inlägget i från sportlov och Arabba i de italienska alperna. Varför inte börja här då livet leker, himlen är blå och snön är kall.   Bloggen behöver mycket mer omsorg för att bli det jag tänkt. En snyggare design, smartare navigering och … ja en sak i taget. Jag lever efter devisen good enough. Det här räcker för att få ut mitt första blogginlägg i denna blogg, resten kommer efter hand. Först ska några ytterligare ett antal kilometer pist klaras av. Dolomite Superski har mycket kvar att bjuda på. Fram med armarna och carva ropar dottern. Skolad i Stenmarksgenerationen, vi som lärde oss susa utför pisten då Ingemar sopade banan med konkurrenterna, har man inte carvingsvängen naturligt tyvärr. Skidor med skruvade stålkanter och läderpjäxor krävde en annan teknik, tätt ihop med skidorna var det som gällde. Så dotterns tillrop passar just nu både i pisten och i övriga livet: Fram med armarna och carva! Hon påminner om att hitta flytet och rätt teknik så går det som en dans både i manchesterpisten och utanför.