Kategori: hemma på landet

Höstljuset silas genom en linnegardin

Fortfarande höstsol! Nu skiner den dessutom in genom nyputsade fönster. Gnistrande rena fönsterrutor och nyuppsatta linnegardiner. Nu har jag satsat på tunna, vita linnegardiner med mycket linnekänsla. Trådarna syns tydligt i linnetyget och dagsljuset silas otroligt vackert genom dem. Det ger också helt olika intryck då man ser rummet, fönstret och gardinerna i fullt dagsljus eller om skymningen fallit, eller om det är så där väldigt dimmigt som det var här om morgonen. Vacker variation helt enkelt med mina gardinlängder i linne. Extra nöjd är jag nog också med upphängningen. French loops eller fransk veckbandslängd med påsydda hällor baktill på gardinlängden. Superenkla att hänga upp på i princip vilken stång som helst. Inga krokar eller hakar behövs utan man bara trär på gardinen på stången och så veckar den sig perfekt och snyggt. Den benvita färgen är kanske inte så höstig men hos mig blev den ändå perfekt, hösten får bli ljus och kripsig i mitt hem helt enkelt.

Gardinlängd i tunn och skir linne

gardin_linnetyg

Badbryggan i septembersol

Vi som inte trodde att sommaren skulle komma. I juni traskade vi runt i det som kändes som iskyla och undrade om sommaren helt skulle utebli. Det visade sig tack och lov att vara helt fel. Sommaren kom med full kraft och nu vill den inte riktigt släppa taget. Septembersolen lyser på oss och det är fortfarande varmt.

Jag har några platser där jag tycker om att sitta i lugn och ro dagar som dessa. Badbryggan till exempel. Under sommaren är det stim och stoj eller stilla sommarkvällar. Nu är det tyst och lugnt och plats för stora och många tankar i den klara höstluften. Det är ett annat ljus och andra ljud i naturen på hösten. Där på bryggan var det i princip knäpptyst, någon enstaka fisk slog i vassen. Åh vad jag älskar denna årstid! Sommaren får ursäkta men hösten är fantastisk.

Linnehandduk i höstsolen på badbryggan.

Bästa linnehandduken får bad från bryggan i höstsolen!

Fun light mot myrorna

En liten kamp mot myrorna har startat och operation helt naturligt myrbekämpningsmedel pågår i huset. Egentligen har jag inget problem med myror bara de håller sig ute i naturen och borta från min odlingslådor, men nu har vi dem både inne i köket och i potatislandet. Vad gör man? Jo man letar på både nya och gamla husmorstrix. Myrorna i köket verka har letat sig upp via husgrunden och sedan hittat ut i köket under golvlisten, så där ligger nu långa strängar salt. Det verkar hålla dem borta åtminstone ett tag. Vi får se om de överlistar just det tricket och hittar en annan väg. Då har jag en ny ammunition att ta till. I och för sig kan det väl inte räknas som helt naturligt bekämpningsmedel men det hittas på livsmedelshyllan i alla fall. Jag skulle inte få för mig att dricka det själv eftersom det verkligen smakar konstgjort och uräckligt men som myrgift hoppas jag att det fungerar. Hörde om någon som hade spillt ut en kanna Fun light och myrorna hade försvunnit och aldrig mer kommit tillbaka. Det verkar vara aspartam (det konstgjorda sötningsmedlet) som får myrorna på fall. Tror artikeln skrev om det som nervgift för myrstacken. Nå, jag har nu provat att hälla ut några klunkar av denna äckliga dryck i myrboet som bara växer sig allt starkare i potatislandet. Hoppas nu att det fungerar och att de små rackarna hittar ett nytt ställe att bygga bo på. Det finns ju så många mysiga stenar och stubbar att bo till exempel, varför inte flytta dit helt enkelt?

Fun light, aspartam, fungerar som myrgift.

Äppelträd och söta körsbär

Leriga stövlar och byxben efter en dag med spaden i hand. Nya fruktträd är äntligen införskaffade och nedgrävna i vår stora fina inhängnad. Så nu hoppas jag att vi lurar alla glupska hjortdjur och får behålla träden, se dem växa och ge oss gott att äta så småningom. Sedan vi köpte vårt hus i skogen för mer än tio år sedan har jag velat ha frukt och bär i trädgården, jag ville så gärna ha träd och buskar både till lyst och för att få gott att äta. Dock har det varitt stört omöjligt att få dem att hinna växa upp utan att kreativa klövdjur saboterat. Vi har nätat in och fixat men alltsammans har varit för klent. Nu är den stora inhägnaden gjord, rejält tilltagen med armeringsmattor och stolpar som förhoppningsvis ska stoppa djurens framfart. Ett äppelträd med sommarfrukt och så söta körsbär blev vårt första val och de är planterade efter alla konstens regler, till och med med lavasten i botten (eller vad det nu kallades) för att sprida näringsämnen och goda mineraler. Det måste bara blir hur bra som helst. Vädret har bjudit på en hel del vatten så att gräva i leran en dag som denna krävde en rejäl sanering efteråt. Nu sprakar brasorna inomhus och jag kikar lite nöjt ut på det nyplanterade från soffan. Körsbärsträdet har till och med små gröna kart redan vid inköpet, så där är vi nära goda bär (i alla fall några stycken).

Plantering av körsbärsträd

 

Brännässlor och rabarber

Solen gassar och de andra går och badar, jag avstår det blöta och går på rabarberjakt istället. Vår egen rabarber har kämpat mot hjorten i alla år och nu i år tror jag faktiskt hjorten har vunnit. Det verkar inte komma några knoppar och stänglar alls, det finns bara tistlar där den brukar stå. Så det är tur grannens rabarberskog finns. Man får kämpa lite med brännässlorna som växer runt omkring men det är ändå mödan värt. Jag älskar rabarber i alla dess former!

Rabarberutflykten kändes trots allt lite vemodig. Våra grannar är de bästa grannar, ett äldre par som alltid plockar fram kaffepannan då man tittar förbi. Kokkaffe över öppen eld är en fin tradition i deras torp, en kopp kaffe och goda samtal i bersån. Nu ser jag dock att de inte har varit där någon gång ännu under våren. Vägen upp till huset är mer igenväxt än den brukar och vattentunnorna står fortfarande vinterförvarade. Jag gissar att åldern börjar ta ut sin rätt och de har svårt att ta sig hit ut i skogen. Det ger en tom känsla att traska hem med rabarberknippet utan det obligatoriska kokkaffe och samtalet. Det lilla söta torpet saknar sina ägare och vi saknar våra grannar vid sjön. Jag hoppas innerligt att de orkar och får ordning så att de kan komma hit ut till paradiset snart igen. Jag lovar att bjuda på en paj av några rabarberstänglar jag stulit från torpträdgården.

Rabarbern jag fick med mig hem blev kompott, inget krångel utan bara väldigt gott. Kompotten att serveras förstås med gräddmjölk till dessert i kväll.

Rabarber och rabarberkompott

 

Såpskura trägolv

Solen sken i helgen och vi passade på att vräka ut alla trasmattor för att ge furugolven en uppfräschning. Doften av såpskurade trägolv spred sig sedan i huset. Det doftar verkligen gott och rent med fuktigt trä och såpa. Golven i huset har inte så många år på nacken. Murkna bjälklag och golvplankor var en inte så angenäm överraskning för några år sedan och det var bara att ringa den professionella snickarfirman som lyfte och bytte ut alltsammans. Så nu är har vi nya fina golv att ta hand om och starta våren stugsäsongen med en ordentlig såpskurning är bara trevligt. Vilken såpa man ska använda finns det många åsikter kring. Linoljesåpa förespråkas ofta av byggnadsvårdsexpertisen, den såpa jag hade till hands nu är baserad på sojafettsyra. Rent blev det hur som helst. Det är viktigt att se till att vattnet inte är varmt eftersom det missfärgar trägolvet och gör det gråaktigt, använd kallt eller aningens ljummet vatten istället. Det är såpan och skurborsten som gör jobbet inte vattentemperaturen.

Så här gör jag då jag såpskurar mina golv.

  • Blanda kallt/ljummet vatten i en hink och håll i rikligt med såpa. 2-3 dl såpa per 10 liter vatten ungefär, är golvet riktigt smutsigt så ta lite mer. Ta dock aldrig ren såpa på ett torrt trägolv eftersom det då ger fläckar.
  • Skura en mindre yta i taget. Jag skurar alltid i plankens riktning. Enklast är det att använda en skurborste med skaft men där det är som hårdast smutsat brukar jag kombinera med att knäskura med en borste i handen, det känns som jag får bättre kraft då.
  • Torka efter med kallt vatten med hjälp av en mopp eller trasa och se till att torka upp allt överskottsvatten.

Det joxigaste med att skura trägolven är att flytta runt alla mattor och möbler men det känns så lyxigt rent då det väl är gjort. Så nu ligger alla trasmattor för tvätt och sedan är huset formellt vårstädat och bara att börja njuta av. Ett såpskurat golv står emot smutsen bra och jag brukar bara svabba av med lite såpvatten då och då. Det räcker så, det ska ju vara semester och lugn och ro i huset i skogen.

såpskurade trägolv

#blogg100

Utemöbler i pastellfärger

Vilken dag här i skogen! Vårsolen blev nästan sommarsol. Även fryslortar som jag kunde slänga av den tjocka tröjan och njuta med bara ärmar igen. Det blev en dag fylld med att strosa runt och leka trädgårdmästare. En riktig sådan skulle nog i oc för sig höja på ögonbrynet och ifrågasätta det hela. Men spade, jord och gödsel blev hur som helst dagens tema. Kaffe och nybakad kokoskaka på altanen blev det också och förstå hann jag med att bara sitta ned och läsa den där boken och njuta av solen. Det märks att man är svältfödd på dessa somriga dagar, man vill aldrig gå in.

Utemöblerna är nu framplockade ur vinterförrådet och jag inser att de skulle behöva en hel del färg och kärlek för att bli presentabla igen. Inspirerad av dessa från Gåsens lada kanske det blir till att måla några pastellkulörer. Jag älskar dessa stolar och bord till uteplatsen. Som ljuvliga bubbelgum till färgen och så snygga i designen. Jag kommer aldrig att få mina utemöbler att matcha dessa men jag lovar att göra ett försök.

Gåsens lada utemöbler i pastellfärger

Bild: Gåsens lada utemöbler

#blogg100

 

Lugn och stilla Skärtorsdagsväll

Påsken är en rätt skön helg, den är inte så kravfylld som många andra helger. Man får en långhelg tillsammans med familjen utan en massa måste och regler, en långhelg som man får tillbringa lite som man vill. God mat och lite påskägg så är de flesta nöjda. Jag har just nu landat i soffan på landet. Mörkret ligger kompakt utanför fönstret, brasan i vedspis och kakelugn sprakar och lugnet är på plats. Det blir en strosar och fixarhelg här i huset i skogen, inga måsten och förpliktelser. Cyklarna är med så det kommer att premiärköras på grusvägarna häromkring. Förra påsken gjorde vi en fantastisk resa då vi var i Iran men denna påskhelg blir det bara lugn och ro, helt utan äventyr och det känns så väldigt skönt. Precis vad jag behöver.

#blogg100

Årets första spadtag

Inte så varmt som jag hoppats denna aprillördag men tillräckligt varmt för att sätta spaden i jorden för första gången denna vår. Längs husväggen har snödropparna nu blomma ut och jag tog tillfället i akt att äntligen göra något för de stackars försakade Ölandstoksbuskarna. De har stått där många årtioenden och ser lite sorgsna ut så rabatten har nu grävts upp, kvickrot och gräs har skalas bort. Dags att fjäska ytterligare med kompost och ny jord. Kanske kan de blomma lite bättre denna sommar? Mina fingrar är inte speciellt gröna men det känns konkret och lite meditativt att gräva i jorden. De stackars snödropparna åkte upp tillsvidare och planteras om så småningom. Min förhoppning är att även de överlever min trädgårdsiver. Både buskarna och snödropparna ratas av hjortarna som annars tuggar i sig av allt vi odlar så de vore ju otroligt tråkigt om jag själv skulle få dem att dö ut.

Spaden i jorden och snödropparna uppgrävda

#blogg100

Projekt hitta lantligt köksbord

Att byta ett fönster mot en dörr i köket på landet betyder att vi behöver stuva runt lite med köksbordet. En liten kökssoffa ryker också, den får nog bli hallsoffa istället. Men köksbordet och stolarna skulle behöva arrangeras om och hamna mer mitt i rummet. Kanske ett nytt, ett mer rustikt? Kanske ett runt, men inte för litet. Det måste rymma många. Stora rejäla köksbord är det bästa. Det vi har nu är praktiskt. Inte snyggt, inte rustikt, bara praktiskt och därför har det fått hänga kvar i så många år. Kanske kan ett nytt spanas in på loppis eller auktion i sommar? Eller så kanske det nuvarande bordet bara kan målas om? Jag hittade denna inspirerande köksbordsbild i Sköna hem under min internetinspirationsrunda. Köksstolarna skulle jag också gärna ha, helst sex stycken likadana då förstås. Det är bara att börja leta.

Rustikt köksbord och pinnstolar.

Bild: Sköna hem

#blogg100