Brännässlor och rabarber

Solen gassar och de andra går och badar, jag avstår det blöta och går på rabarberjakt istället. Vår egen rabarber har kämpat mot hjorten i alla år och nu i år tror jag faktiskt hjorten har vunnit. Det verkar inte komma några knoppar och stänglar alls, det finns bara tistlar där den brukar stå. Så det är tur grannens rabarberskog finns. Man får kämpa lite med brännässlorna som växer runt omkring men det är ändå mödan värt. Jag älskar rabarber i alla dess former!

Rabarberutflykten kändes trots allt lite vemodig. Våra grannar är de bästa grannar, ett äldre par som alltid plockar fram kaffepannan då man tittar förbi. Kokkaffe över öppen eld är en fin tradition i deras torp, en kopp kaffe och goda samtal i bersån. Nu ser jag dock att de inte har varit där någon gång ännu under våren. Vägen upp till huset är mer igenväxt än den brukar och vattentunnorna står fortfarande vinterförvarade. Jag gissar att åldern börjar ta ut sin rätt och de har svårt att ta sig hit ut i skogen. Det ger en tom känsla att traska hem med rabarberknippet utan det obligatoriska kokkaffe och samtalet. Det lilla söta torpet saknar sina ägare och vi saknar våra grannar vid sjön. Jag hoppas innerligt att de orkar och får ordning så att de kan komma hit ut till paradiset snart igen. Jag lovar att bjuda på en paj av några rabarberstänglar jag stulit från torpträdgården.

Rabarbern jag fick med mig hem blev kompott, inget krångel utan bara väldigt gott. Kompotten att serveras förstås med gräddmjölk till dessert i kväll.

 

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>